Idag besökte vi en matmarknad i centrala Pune där det var ett myller av människor och grönsaker. Målet var att hitta kryddor till överkomliga priser. Vi fick 1 kg svartpeppar, 200 g kanel och 100 g Kryddnejlikan för 75 kr. Vilket inte är så illa!
Mängder av olika chilifrukter
Och potatisarna var uppradade enligt tysk standard.
Sedan lyckades jag även bli påkörd av en så kallad auto rickshaw. Det var inte värre än en hockeytackling och den enda synliga skadan är att min armbåge är blå. Jag friskriver mig även från allt ansvar då jag blev påkörd bakifrån på en gågata...
Det är faktiskt den andra trafikrelaterade olyckan sedan jag kom till Indien, men den första med personskada. Den första var i bil och vår chaufför lyckades köra bort backspegeln vid en omkörning. Det var ont om plats men tydligen väldigt viktigt att köra om.
Olyckor är verkligen en sak man ska akta sig för i Indien. Inte för att sjukvården är dålig, många sjukhus håller västerländsk standard.
Problemet är att ta sig till sjukhusen.
Om man är med om en olycka så kommer det ingen ambulans. Man får förlita sig på att personer med lokalkännedom kör en till ett sjukhus i de fordon som finns tillgängliga. Trafiken i Indien är bedrövlig och vägarna är inte dom bästa. Så även en relativ kort resa kan lätt ta en timme. En timme med t.ex bruten arm i 45 graders värme är nog ingen höjdare.
Det andra problemet är att de sjukhus dom hittar till inte nödvändigtvis är dom bästa. Helst av allt ska man alltid ha med sig en lista med namn på sjukhus som är rekommenderade av ens försäkringsbolag. Vilket man så klart aldrig har. Det andra är att alltid bära försäkringspapperna med sig. För kan man inte betala får man ingen vård.
Att inte ta onödiga risker, speciellt i trafiken, är en god idé.
Auto rickshaw!
Gateway of India, South Mumbai.
